2015-08-06 En dag med mycket djur

Vid lunchtid var jag och chipkontrollerade en ponny. Ja den var redan chipmärkt men hon som hade honom ville kolla så det stämde då hon skulle ansöka om pass. Om hästen haft pass eller inte var osäkert då det fanns en kopia på en veterinärs åldersbestämning som var många år gammal. Det viktigaste var nog att hon ordnade ägarbyte/ägarbevis eller nåt som intygar att hon köpt hästen. De hade en underbart gosig hund som påminde så mycket om Rasmus... Liknade raser i också! Och de hade två hästar till. Hon visste inte om de var chippade så jag tog med mig apparaten och sträckte mig över staketet. Den ena var det men den andra gillade inte apparaten så det får eventuellt bli ett senare projekt.

Hem och fixa mat... innan vi åkte till bina. De hade tömt all mat som jag fyllde på i söndags. Gjorde rent behållarna lite också. Fyllde på med riktigt mycket och tänkte kolla om det räcker till på söndag. Det var bra drag runt omkring i trädgården. Det växer lite vitklöver mot garaget och där var det bi. Bi vid blommor i rabatter också. Och en del vid älggräset också. och idag fick jag äntligen se Queen Elisabritt! Det blev självklart lite mys med taxarna också...

Hem för att äta och sen cykla till yogan. Idag fick jag med mig sonen. Han har varit med på yoga tidigare. Det skadar inte att bli lite smidigare och rörligare... Sen cyklade vi hem för att bara lägga ifrån oss hjälmar och sånt för att sticka och bada. Underbart med ett kvällsdopp! En härlig kväll med underbart vacker solnedgång!
GOD NATT!

Grattis "valparna"!

Grattis Begitta (Zadie), Bessie, Betty, Bella, Bea, Bonzo, Bonus (Tarzan), Bojje (Zanto), Bobby, Boggie och Bosse (Zorro) som föddes 7 juli 2005 och fyller alltså 10 år IDAG!


Deras pappa Rasmus föddes den 17 juli 2003 så jag passar på att tänka på honom med! :-)

Att odla kardemumma

Jag har fått några kardemummafrökapslar.. Jag tänkte testa hur det går att odla dessa... Jag har ingenstans hittat i vad de vill ha för jord så jag antar att vanlig blomsterjord borde funka... Men detta har jag hittat iaf:

Kardemumma är samma släkte som ingefära. Kardemumma är världens tredje dyraste krydda efter saffran och vanilj.
Det finns flera sorter! Grön kardemumma används oftast i mjölkbaserade rätter (bakverk) och sällan i tomatbaserade rätter där den svarta kardemumman är mer passande. Elettaria cardamomum heter den äkta kardemumma, som också kallas grön kardemumma eller ceylonkardemumma.
Äkta kardemumma har kortare lite mer läder aktiga blad, medan den andra har lite längre blad som är lite tunnare. De kan vara lite ludna på undersidan av bladen. Men lättast att se skillnad är när den blommar.
Andra arter inom samma familj med samma smak exempelvis Amomum krervanh och Amomum compactum från Thaliand respektive Java. Den oäkta kardemumman heter Alpinia nutans. Den svarta kardemumman (Amomum subulatum) från Indien och Centralasien, korarima som också kallas etiopisk kardemumma (Aframomom corrarima) och paradiskorn (Amomum melegueta) från Afrika är däremot helt annorlunda i smaken (rökigare) än den äkta kardemumman.

Den går odla som krukväxt. Tar ca 4-6 månader att gro! Ha tålamod! Och fröna ruttnar lätt eller äts upp av larver! Fröna ligger i en liten kapsel som innehåller små svarta frön. De flesta kardemummakärnor som säljs är bestrålade eller gamla och torra att de inte växer, men försöka kan man ju. EKO-kärnor är bäst och undervärme. Fröna ska vara oskalade!

Placering: Kardemumma är en tålig krukväxt som ska stå på ljus eller halvskuggig plats. Ska stå på ljus plats på vintern. Tål att stå lite mörkare på sommaren. Tål inte direkt sol. Odlar du den inne vill den stå i väst eller öst läge, den tycker inte om när det är för mörkt. Bör stå i rumstemperatur eller svalare.

Vattning: Torka ut lätt innan man vattnar igen och få normal dos näring. Den vill ha mycket vatten och näring under sommaren. Riklig gödning under växtsäsongen. Bör hållas konstant fuktig. Kraftig uttorkning orsakar skador på bladen.

Kan även stå i växthus eller ute i ett varmt och soligt läge under den frostfria perioden. Tar man ut den får man avhärda den först. Odlar du den i växthus gäller samma sak som odling ute. När den tas in och övervintras bör den stå svalt/rumstemperatur och ljust.

Både fröna och bladen kan användas. Exempelvis kan bladen användas som te.

matsmältningsstimulerande effekt
motverka gaser/ballongmage
lösa kramper
kan öka aptiten
verka lugnande, lugnar blodtrycket
skyddande antioxidanteffekt, boostar ditt immunförsvar
mot mensvärk
lugnar spända muskler
ger glädje och klarhet i sinnet
mot slemhosta vid rökning och mjölk
minskar spänningar i hjärnan
andnings och matsmältningssystemet, förbättrar cirkulationen i lungorna och anses bra mot astma och bronkit
mot infektioner i mun och tandkött
mot migrän
mot depression
vätskedrivande verkan
stärkande tonikum
sexuellt stimulerande
mjukt värmande effekt på magen
lindrar halsbränna, sur mage, sura uppstötningar, illamående
förbättrar cirkulationen behandling vid urinretention
användas i pot pourrier
mentalt vitaliserande, klarnande för tankarna – alltså användbart vid mental trötthet, nedstämdhet och kraftlöshet
Är bra för att öppna prana-flödet, livsenergin i kroppen
Bra för alla doshor
Kardemumma innehåller en hög andel flyktiga aromatiska oljor som borneol, camphor, eukalyptol, limonen och terpinin.

Familj: Zingiberaceae
Vetenskapligt namn: Elettaria cardamomum
Vattning: hålls fuktig, tål inte att torka ut helt
Gödning: sparsamt
Placering: ljust i rumstemperatur (eller svalare på vintern)
Ursprung: Indien

Den bästa hundrasen för mig?

Så här efter My Dog så längtar jag lite extra efter egen hund...

Den perfekta hundrasen är ungefär som den perfekta mannen, jag tror det inte finns för mig.
Jag vill ha en hund som är 30-45 cm social, glad, familjär, alert, lekfull, stabil, orädd (ej nervös), lättlärd, lyhörd, arbetsvillig, följsam, bra koncentrationsförmåga, samarbetsvilja, kontaktvillig, inte vaktig/skällig, inte hoppig (har väl visserligen med fostran att göra), inte fälla (gärna "allergivänlig") som tycker om apportering, sök, agility och kanske lydnad eller spår (inte drivande jakt). Den ska vara familjär och utan vaktinstinkt. Kunna slappna av hemma i soffan samtidigt som den klarar en halvtimmes cykeltur (inte jättesnabbt). Den ska inte vara en enmanshund och inte heller aggressiv mot andra hundar.

Jag har gjort ett test... Resultatet:

Chinese crested powder puff kanske jag kan hitta över 30 cm. De jag träffat har varit lite veka men ändå lugna. Eller är de för "töntiga"?
Bichon havanais är lite liten med sina 21-29 cm tycker jag.
Bolognese är också lite väl liten (25-30) för min smak.
Dvärgpudel eller Mellanpudel är ju ett alternativ men jag tycker pudlar brukar vara så hoppiga... :-P
Portugisisk vattenhund är lite för stor.
Pudelpointer stod det inte mycket om på den sidan... Mer här. Hm... Gillar inte jaktinstinkten och lite väl stor.
Irish softcoated wheaten terrier och Kerry blue terrier gillar jag men på gränsen till lite för stora.
Schapendoes också lite väl stor.

Jag har funderat på chinese crested, portugisisk vattenhund, softis och kerry blue tidigare...
Bedlingtonterrier verkar kanske passa mig också... Har bra träffat två. Och de var väldigt olika i temperament.
Ceskyterrier har jag god erfarenhet men det är synd att de inte fixar cykelturer...
Lagotto har jag också funderat på. Men hur mycket vaktiga/skälliga är de? Funderar på samma frågor runt Puli och Pumi.
Barbet och Irländsk vattenspaniel är en raser jag är nyfiken på även om jag skulle vilja ha lite mindre
Kanske en mexikansk nakenhund eller American hairless terrier? Eller varför inte en American Waterspaniel?

Kanske inte den perfekta rasen finns för mig... När jag bodde på landet var Rasmus allt jag kunde önska mig...

Jag kanske ska se mer till individ än ras? Och sen titta på hur sund hunden är... Är den vaccinerad mot valpsjuka, Parvovirus och Kennelhosta? Är hunden försäkrad, registrerad? Är föräldrarna kontrollerade (höftröntgade, ögonlysta osv)? Behöver hudnen några mediciner? Hur fungerar magen och aptiten, behövs specialfoder? Hur är hullet och hur känns pälsen?

Passionsblomma med passionsfrukt?

(inlägget är från 2014)
Jag har två passionsblommor på min balkong: Passiflora Pura Vida och Passiflora Caerulea. Jag vet inte om någon av dem får ätbara frukter men de är vackra ändå. Jag har funderat på att så fröer tagna från passionsfrukter...

Blommorna på Caerulea påminner om Edulis som är den vars frukter säljs i butiker. Det verkar vara svåra att få att blomma. Det stod även på fröpåsarna som jag läste på i affären att det kunde ta flera år innan de blommade (och bar frukt).

Om jag har förstått rätt så är ingen av frukterna giftiga även om vissa inte smakar så gott.

Det går också att ta sticklingar men de som blommar kan ha svårt för att sätta rötter.

De vill ha vatten regelbundet och mår inte bra av uttorkning och flera sorter vill stå svalt under vinterhalvåret (dock varmare än 10 plus). Men de tål INTE att övervintra utomhus i Sverige. De är alltså inga "trädgårdsväxter" även om de kan stå utomhus i kruka på sommarhalvåret... Det är också viktigt att de "avhärdas". Det kan ta någon vecka...

Först och främst, alla passifloror är i högsta grad prydnadsväxter. Det är snabbväxande lianer som klänger sig i fästet med hjälp av sina ”mustascher”. Frukten är ett flerfröigt bär, oftast saftig men ibland torr. Cirka 60 olika passiflorarter har ätbara frukter. Två passiflorarter sägs ha läkande egenskaper.
Den optimala temperaturen för deras uppväxt och utveckling ligger mellan 10-15 grader på natten och 15-20 grader på dagen. De gillar fukt och kräver inte att jordblandningen ska vara perfekt. Vid temperaturstigningar till 25 grader börjar de känna sig sämre och vid 30 plusgrader och även högre temperaturer börjar bladen att få brännskador, knopparna faller av och de slutar att växa. Om hettan kombineras med vind kan växten dö.
Passiflorer från stora spridningsområden (både berg och låglandstropiker) klarar av både värme och kyla, långvarig torka och kall, regnig väder under en lång tid.
Växter som är odlade från frön, sättkvistar eller ympade bör omplanteras på våren som de flesta rumsväxter. Oftast är passiflorer kortlivade (med undantag för de sorter som bildar rotklumpar) och efter 3-5 år avtar deras växt och de börjar föråldras. Därför behöver man förnya dem regelbundet. De flesta passiflorsorter är korsbefruktande växter och ger inga frukter vid befruktning med egen pollen.

Hundutställning på Orust

Lördag 30 maj 2015
Entrén öppnar kl 8.00, Bedömningen startar kl 9.00 i ALLA ringar
Plats: OHF, Buavägen 209, 473 94 Henån
SISTA ANMÄLNINGSDAG – torsdagen den 30 april

Att skaffa pass till ponny utan full stam

Jag har träffat på flera personer som säger att de har en Svensk Ridponny för att de har pass från ASRP och har raskod 99. Det är alltså fel. Om du har en ponny som har raskod 99 betyder det att den inte har ”godkänd” stamboksberättigad stam. Det kan bero på att fadern inte löst betäckningslicens eller kanske inte ens är avelsvärderad eller DNA-kontrollerad. Det kan också bero på att det tidigare ”registreringsbeviset” är bortkommet innan hästpass är ordnat.

Jag är själv uppfödare till en shetlandsponny som blev en ponny med raskod 99. Det är synd eftersom hon egentligen inte var ostammad utan just som ovanstående att registreringsbeviset var bortkommet. Hos mig kallades hon Ka-Tizz och var mitt andra shetlandsponnyföl. Hon var svart och född 1999. Hon hade ett så litet huvud att alla fölgrimmor verkade små. Till slut kom jag på att använda HUNDgrimma!

Från och med 1 juli 2009 så nyregistrerar ASRP inte ponnyer som tidigare tillhörde raskod 99 - dvs ponnyer med okänd härstamning eller känd härstamning med för ASRP ej godkända raser. Svensk Ridponny är uppbyggd av ett antal raser som ASRP har erkänt: Connemara, New Forest, Russ, Dartmoor, Halvblod, Angloarab, Arab, Engelskt fullblod, Shagyaarab, Welsh Cob, welsh sek A, B och C samt redan konsoliderad Ridponny.

ASRP (Avelsföreningen Svensk Ridponny) registrerar alltså inte längre föl utan kända föräldrar, utan det är numer SH (Svenska Hästavelsförbundet) som sköter detta. Med kända föräldrar men som korsningsponny kan den registreras med raskod 99 hos ASRP men då krävs det att föräldrarna är kända (DNA)!

Om hingsten du betäckt med inte löst licens så kan du välja att betala extra för att få med honom i fölets pass eller att inte alls ha med fadern i passet men då blir raskoden 60 (SH registrerar och det gäller både häst och ponny!). Ett sådant pass med fader okänd kostar 1.400 kr.

Om du vill få med fadern i passet så har olika rasförbund olika kostnader och regler. Om ditt sto blivit betäckt av en avelsvärderad arabhingst som inte löst licens får du som stoägare betala 1.500 kr extra och en faktura skickas till hingstägaren på 2.900 kr då hingsten används i avel trots att licens inte lösts. Själva passansökan kostar 950 kr om passansökan görs innan fölet blivit 3 månader!

DNA ska göras och passkostnaden för fölet med betäckningsrapport blir det 1.000 kr (+ DNA ca 800 kr) och 1.500 kr UTAN betäckningsrapport (+DNA ca 800 kr). Men en fullt stammad far kan fölet eventuellt få raskoden 93 OM hingsten är av en av de godkända raserna för Svensk Ridponny (se ovan).

Passansökningar med korsningar med andra raser skickas till Svenska Hästavelsförbundet (SH) eller till andra rasförbund som registrerar rasrena hästar. Om du har en korsning med någon av följande så kan det bli en annan raskod än 00, 59 eller 99 enligt nedan:
Angloarab 53
Arab 52
Ardenner 73
Fjordhäst 74
Halvblod 54
Lipizzaner 56
Morgan 57
Nordsvensk 72
Svensk-Ridponny-godkänd ras 93/99
Tinker X26
Welsh 87




Dna kostar ca 800 kr men betalas direkt till SLU-labbet. Till passkostnaden tillkommer kostnaden för ID-kontrollant (varierande pris) och postförskottsavgift (ca 85 kr).

Hur mycket ett pass kostar kan alltså bero på mycket... Delvis vilken raskod man satsar på men också om hingsten löst licens för betäckningsåret eller inte. Det är ju också olika hur mycket ID-kontrollanten tar. Men vill du att den ska få med sin "släkt" i passet eller vill du bara komma undan så billigt som möjligt? Alla prioriterar vi olika... Men hästar byter hem oftast flera gånger under sitt liv även om man ofta hoppas att man blir det sista hemmet... Men saker kan ändra sig på 10, 15, 20 eller 25 år... Och det är sällan negativt att ha med någon form av stam i passet... Om inte annat för att någon annan vill avla och vill undvika inavel.