söndag 7 juni 2015

Den bästa hundrasen för mig?

Så här efter My Dog så längtar jag lite extra efter egen hund...

Den perfekta hundrasen är ungefär som den perfekta mannen, jag tror det inte finns för mig.
Jag vill ha en hund som är 30-45 cm social, glad, familjär, alert, lekfull, stabil, orädd (ej nervös), lättlärd, lyhörd, arbetsvillig, följsam, bra koncentrationsförmåga, samarbetsvilja, kontaktvillig, inte vaktig/skällig, inte hoppig (har väl visserligen med fostran att göra), inte fälla (gärna "allergivänlig") som tycker om apportering, sök, agility och kanske lydnad eller spår (inte drivande jakt). Den ska vara familjär och utan vaktinstinkt. Kunna slappna av hemma i soffan samtidigt som den klarar en halvtimmes cykeltur (inte jättesnabbt). Den ska inte vara en enmanshund och inte heller aggressiv mot andra hundar.

Jag har gjort ett test... Resultatet:


Chinese crested powder puff kanske jag kan hitta över 30 cm. De jag träffat har varit lite veka men ändå lugna. Eller är de för "töntiga"?
Bichon havanais är lite liten med sina 21-29 cm tycker jag.
Bolognese är också lite väl liten (25-30) för min smak.
Dvärgpudel eller Mellanpudel är ju ett alternativ men jag tycker pudlar brukar vara så hoppiga... :-P
Portugisisk vattenhund är lite för stor.
Pudelpointer stod det inte mycket om på den sidan... Mer här. Hm... Gillar inte jaktinstinkten och lite väl stor.
Irish softcoated wheaten terrier och Kerry blue terrier gillar jag men på gränsen till lite för stora.
Schapendoes också lite väl stor.

Jag har funderat på chinese crested, portugisisk vattenhund, softis och kerry blue tidigare...
Bedlingtonterrier verkar kanske passa mig också... Har bra träffat två. Och de var väldigt olika i temperament.
Ceskyterrier har jag god erfarenhet men det är synd att de inte fixar cykelturer...
Lagotto har jag också funderat på. Men hur mycket vaktiga/skälliga är de? Funderar på samma frågor runt Puli och Pumi.
Barbet och Irländsk vattenspaniel är en raser jag är nyfiken på även om jag skulle vilja ha lite mindre
Kanske en mexikansk nakenhund eller American hairless terrier? Eller varför inte en American Waterspaniel?

Kanske inte den perfekta rasen finns för mig... När jag bodde på landet var Rasmus allt jag kunde önska mig...


Jag kanske ska se mer till individ än ras? Och sen titta på hur sund hunden är... Är den vaccinerad mot valpsjuka, Parvovirus och Kennelhosta? Är hunden försäkrad, registrerad? Är föräldrarna kontrollerade (höftröntgade, ögonlysta osv)? Behöver hudnen några mediciner? Hur fungerar magen och aptiten, behövs specialfoder? Hur är hullet och hur känns pälsen?

Passionsblomma med passionsfrukt?

(inlägget är från 2014)
Jag har två passionsblommor på min balkong: Passiflora Pura Vida och Passiflora Caerulea. Jag vet inte om någon av dem får ätbara frukter men de är vackra ändå. Jag har funderat på att så fröer tagna från passionsfrukter...

Blommorna på Caerulea påminner om Edulis som är den vars frukter säljs i butiker. Det verkar vara svåra att få att blomma. Det stod även på fröpåsarna som jag läste på i affären att det kunde ta flera år innan de blommade (och bar frukt).

Om jag har förstått rätt så är ingen av frukterna giftiga även om vissa inte smakar så gott.

Det går också att ta sticklingar men de som blommar kan ha svårt för att sätta rötter.

De vill ha vatten regelbundet och mår inte bra av uttorkning och flera sorter vill stå svalt under vinterhalvåret (dock varmare än 10 plus). Men de tål INTE att övervintra utomhus i Sverige. De är alltså inga "trädgårdsväxter" även om de kan stå utomhus i kruka på sommarhalvåret... Det är också viktigt att de "avhärdas". Det kan ta någon vecka...

Först och främst, alla passifloror är i högsta grad prydnadsväxter. Det är snabbväxande lianer som klänger sig i fästet med hjälp av sina ”mustascher”. Frukten är ett flerfröigt bär, oftast saftig men ibland torr. Cirka 60 olika passiflorarter har ätbara frukter. Två passiflorarter sägs ha läkande egenskaper.
Den optimala temperaturen för deras uppväxt och utveckling ligger mellan 10-15 grader på natten och 15-20 grader på dagen. De gillar fukt och kräver inte att jordblandningen ska vara perfekt. Vid temperaturstigningar till 25 grader börjar de känna sig sämre och vid 30 plusgrader och även högre temperaturer börjar bladen att få brännskador, knopparna faller av och de slutar att växa. Om hettan kombineras med vind kan växten dö.
Passiflorer från stora spridningsområden (både berg och låglandstropiker) klarar av både värme och kyla, långvarig torka och kall, regnig väder under en lång tid.
Växter som är odlade från frön, sättkvistar eller ympade bör omplanteras på våren som de flesta rumsväxter. Oftast är passiflorer kortlivade (med undantag för de sorter som bildar rotklumpar) och efter 3-5 år avtar deras växt och de börjar föråldras. Därför behöver man förnya dem regelbundet. De flesta passiflorsorter är korsbefruktande växter och ger inga frukter vid befruktning med egen pollen.