söndag 24 maj 2015

Hundutställning på Orust


Lördag 30 maj 2015
Entrén öppnar kl 8.00, Bedömningen startar kl 9.00 i ALLA ringar
Plats: OHF, Buavägen 209, 473 94 Henån
SISTA ANMÄLNINGSDAG – torsdagen den 30 april

torsdag 21 maj 2015

Att skaffa pass till ponny utan full stam

Jag har träffat på flera personer som säger att de har en Svensk Ridponny för att de har pass från ASRP och har raskod 99. Det är alltså fel. Om du har en ponny som har raskod 99 betyder det att den inte har ”godkänd” stamboksberättigad stam. Det kan bero på att fadern inte löst betäckningslicens eller kanske inte ens är avelsvärderad eller DNA-kontrollerad. Det kan också bero på att det tidigare ”registreringsbeviset” är bortkommet innan hästpass är ordnat.

Jag är själv uppfödare till en shetlandsponny som blev en ponny med raskod 99. Det är synd eftersom hon egentligen inte var ostammad utan just som ovanstående att registreringsbeviset var bortkommet. Hos mig kallades hon Ka-Tizz och var mitt andra shetlandsponnyföl. Hon var svart och född 1999. Hon hade ett så litet huvud att alla fölgrimmor verkade små. Till slut kom jag på att använda HUNDgrimma!

Från och med 1 juli 2009 så nyregistrerar ASRP inte ponnyer som tidigare tillhörde raskod 99 - dvs ponnyer med okänd härstamning eller känd härstamning med för ASRP ej godkända raser. Svensk Ridponny är uppbyggd av ett antal raser som ASRP har erkänt: Connemara, New Forest, Russ, Dartmoor, Halvblod, Angloarab, Arab, Engelskt fullblod, Shagyaarab, Welsh Cob, welsh sek A, B och C samt redan konsoliderad Ridponny.

ASRP (Avelsföreningen Svensk Ridponny) registrerar alltså inte längre föl utan kända föräldrar, utan det är numer SH (Svenska Hästavelsförbundet) som sköter detta. Med kända föräldrar men som korsningsponny kan den registreras med raskod 99 hos ASRP men då krävs det att föräldrarna är kända (DNA)!

Om hingsten du betäckt med inte löst licens så kan du välja att betala extra för att få med honom i fölets pass eller att inte alls ha med fadern i passet men då blir raskoden 60 (SH registrerar och det gäller både häst och ponny!). Ett sådant pass med fader okänd kostar 1.400 kr.

Om du vill få med fadern i passet så har olika rasförbund olika kostnader och regler. Om ditt sto blivit betäckt av en avelsvärderad arabhingst som inte löst licens får du som stoägare betala 1.500 kr extra och en faktura skickas till hingstägaren på 2.900 kr då hingsten används i avel trots att licens inte lösts. Själva passansökan kostar 950 kr om passansökan görs innan fölet blivit 3 månader!

DNA ska göras och passkostnaden för fölet med betäckningsrapport blir det 1.000 kr (+ DNA ca 800 kr) och 1.500 kr UTAN betäckningsrapport (+DNA ca 800 kr). Men en fullt stammad far kan fölet eventuellt få raskoden 93 OM hingsten är av en av de godkända raserna för Svensk Ridponny (se ovan).

Passansökningar med korsningar med andra raser skickas till Svenska Hästavelsförbundet (SH) eller till andra rasförbund som registrerar rasrena hästar. Om du har en korsning med någon av följande så kan det bli en annan raskod än 00, 59 eller 99 enligt nedan:
Angloarab 53
Arab 52
Ardenner 73
Fjordhäst 74
Halvblod 54
Lipizzaner 56
Morgan 57
Nordsvensk 72
Svensk-Ridponny-godkänd ras 93/99
Tinker X26
Welsh 87




Dna kostar ca 800 kr men betalas direkt till SLU-labbet. Till passkostnaden tillkommer kostnaden för ID-kontrollant (varierande pris) och postförskottsavgift (ca 85 kr).

Hur mycket ett pass kostar kan alltså bero på mycket... Delvis vilken raskod man satsar på men också om hingsten löst licens för betäckningsåret eller inte. Det är ju också olika hur mycket ID-kontrollanten tar. Men vill du att den ska få med sin "släkt" i passet eller vill du bara komma undan så billigt som möjligt? Alla prioriterar vi olika... Men hästar byter hem oftast flera gånger under sitt liv även om man ofta hoppas att man blir det sista hemmet... Men saker kan ändra sig på 10, 15, 20 eller 25 år... Och det är sällan negativt att ha med någon form av stam i passet... Om inte annat för att någon annan vill avla och vill undvika inavel.

fredag 1 maj 2015

Granatäpple

Jag har sått frön från granatäpple. Nu är de någon halvdecimeter höga och jag funderar på att plantera om dem... Men vilken jord vill de ha för att trivas som bäst? Och hur kommer plantorna se ut när de är "färdiga"?

Granatäpple (Punica granatum) är en frukt som växer på träd som tidigare tillhörde familjen granatäppleväxter, men enligt senare forskning har placerats i familjen fackelblomsväxter. Det kan bli upp till åtta meter högt och blommar från maj till oktober, med röda blommor som senare utvecklas till granatäpplen.
Ursprungligen kommer arten från Asien. Växten fördes tidigt till länderna kring östra Medelhavet och fenicierna spred den vidare till övriga områden runt Medelhavet. Idag växer granatäpplen i torra vegetationstyper runt Medelhavet och kan även påträffas planterade i kruka. Den klarar temperaturer ner till –10 °C.
En amerikansk forskarstudie visade år 2005 att granatäpplejuice har en skyddande effekt mot prostatacancer. Granatäpplen är en riklig källa till C-vitamin, folsyra och antioxidanter ur gruppen polyfenoler.

Varje ”äpple” innehåller mängder av frön som knastrar mellan tänderna. Trädet är vacker med glänsande gröna blad och klart röda blommor.
Peta försiktigt ur fröna. Det går lätt sönder. Tvätta i ljummet vatten, torka ett par dagar. Lägg dem i glasburk på en bädd av lätt fuktad bomull. Efter 4-6 veckor brukar de gro. Så snart rottråden tittar fram ska den planteras. Gör ett ca 2cm djupt hål i jorden, sätt ner fröet med roten neråt, täck med jord. Tryck inte till för hårt. Så småningom kommer de första bladen. Placera varmt, ljust och soligt. Duscha inte ofta, den trivs i ganska torr luft. Toppa plantan när den vuxit till 10 cm. Håll jorden jämnt fuktig under sommaren, gödsla som vanligt. Ställ på vintern svalt, vattna sällan. Efter några år kan blommor bildas. Hjälper man till med pollineringen kan frukter bildas.


• Granatäpple träd är naturligt att tropiska och subtropiska områden och föredrar en plats i full sol. De kommer frukt och blomma i varma, delvis sol, men frukten tenderar att vara små och glesa ur sådana träd.
• Granatäpple träd är bäst lämpade för områden med varma somrar och kalla vintrar. Detta gör att lövträd att ange sina naturliga tillväxt och dvala perioder. Vissa arter tål temperaturer ner till 10 grader. Barken är känslig för frost skador och bör skyddas i frystemperaturer.
Djupt lerjord är den optimala jorden för plantering ett granatäppleträd men träden är toleranta för de flesta väl dränerande typer inklusive stenig eller sandig jord. Ett svagt surt till neutralt pH, är perfekt men trädet kan växa bra i en mild alkalisk. Det rekommenderas att du tar bort konkurrerande vegetation inom 1 till 2 meter runt trädet.
• Granatäppleträd föredrar att vara halvtorr. Djupt blöt varannan till var fjärde vecka under torrperioden. Krukväxter kan gå 7 till 10 dagar mellan vattning. Mogna, etablerade granatäpple träd kan uthärda torka varar månader; Men kommer de inte att producera frukt. Om frukt visar tecken på splittring är det ett tecken ditt träd behöver vatten.
• Etablerade träd kan frodas utan gödsel, men kommer att uppskatta ett lager av kompost eller kompost runt basen. Nya träd bör få 2 till 4 uns av ammoniumsulfat eller annat kväve. Applicera på våren innan trädet blommar.
• Den granatäpple träd är naturligtvis en buske och tenderar att producera groddar och rotskott. Dessa bör tas bort så snart de dyker träna trädet att växa till en enda stam. Döda och skadade grenar bör tas bort i slutet av vintern när trädet är vilande. Beskär sparsamt för att uppmuntra produktion av kvalitetsfrukt.
• Svamp är det allvarligaste hotet mot hälsan hos ett granatäppleträd. Det resulterar i delning frukt och tidig förlust av löv. Applicera en koppar fungicid under senvåren genom sommaren att behandla.



På vintern vilar trädet, och eftersom det då fäller bladen av naturen kan det förvaras mörkt och svalt. Ställ in det i garaget eller i en kall källare, eller i en vinterstängd sommarstuga. Men du kan också ha trädet ljust inne i ett svalt rum, helst då utan elementvärme.
Granatäppelträd har ett risigt växtsätt så det kan vara klokt att beskära det på våren och försöka forma en snygg krona. Ta då bort eventuella vattenskott som växer rakt upp från grenarna samt grenar som växer inåt och grenar som korsar varandra.

Äldre, uppvuxna exemplar blommar på sommaren med söta, klockliknande röda eller vita blommor ute i grenspetsarna. Och eftersom trädet är självpollinerande kan man även få frukt, om än inte av alla blommorna. Men det är inget jag skulle räkna med. För att frukten ska kunna mogna krävs att trädet står mycket varmt och ljust på sensommaren och en bra bit in på vintern, eftersom det tar 6-7 månader från blomma till mogen frukt.

Vattna sparsamt under vintervilan och ge flytande näring regelbundet under växtperioden vår-höst. Plantera gärna om trädet på våren i ny, fräsch krukjord för dräneringens skull. Se till att det är hål i botten på krukan och bottna med ett lager lecakulor för dräneringens skull. Låt inte heller vatten bli kvar på eventuellt krukfat eller ytterkruka.


Tål ner till -10c -14c i ett torrt vinterläge och kan faktiskt växa på friland i zon 0-1 i ett varmt och skyddat läge med ev vinterskydd. skyddas den inte fryser den ner och skjuter nya skott till våren-försommaren. och blir då runt 50-100cm i Sverige (beroende om den fryser ner eller ej). Annars så odlar du den i kruka.
Våren - Ta ut den när det är ca +10c (ta in vid vårfrost). Placera den varmt och soligt och lite skyddat (den älskar värme). Har den blad så skydda den 2-3 v mot solen ev täck den med fiberduk eller placera den lite skuggigt först.
Sommaren - ge den näring 1-2 gånger i månaden från april-maj till juni. Vattna den rejält vid varmt och torrt väder dock vill den torka upp helt innan man vattnar den rikligt igen.
Hösten - sluta vattna och håll den torr. Regnar det mycket placera den lite skyddat mot regn. Den tål några frostnätter även i kruka, annars tar du in den om det blir tidiga frostnätter och sätter ut den på dagen igen.
Vintern - när det blir för kallt ute tas den in och placeras inne svalt och mörkt ca i en temp på +1c +10c (den är lövfällande). Vattna lite om vintern men den får inte ha för mycket vatten.
I feb-april om det behövs kan du plantera om den i ny jord. Den vill ha väldränerad jord.
Den går också odla i växthus och i uterum och liknande ställen.


När skotten blivit ca 1dm skolas de om i jord blandad med marmorkross. Om plantan ej förgrenar sig toppas det när det blivit 10-20cm högt. Vattna rejält när du vattnar,men låt jorden torka upp däremellan. Trädet trivs bäst om det får stå ute från vår till höst. Under vintern klarar den av att stå inne men kan tappa sina blad men kommer för det mesta igen när vårsolen lyser. Om du vill ha en buskig planta toppa den ovanför ett bladpar.

Granatäppleträd bör gödslas med ammoniumsulfat de första två åren. Träden kan leva till 200 år gamla. Ett år efter plantering, kan ditt träd bära blommor och kan utveckla ett par små frukter. De flesta träd kommer verkligen ta fart två till tre år efter plantering, vilket är när du får frukt.

SAMMANFATTNING:
- Stå LJUST! Direkt sol! Varmt och soligt på sommaren. Torr luft. Svalt på vintern.
- Vattnas rikligt men SÄLLAN. Viktigt att torka upp mellan gångerna!
- Jorden verkar vara olika åsikter om men troligen bäst med sur lerrik jord vilket borde betyda att citrusjord funkar.
- Gödslingen var olika åsikter om... Men jag vet ju att citrusen är känslig för övergödning. Kanske är även granatäpple det(?)
- Blommor och eventuell frukt kommer efter ca 3 år.

Läste även denna text men kunde inte låta bli att fundera om det var google translate som använts... ;-) Jag tror knappast att de lir två meter på några månader!! Transplantation? Kastrull?