Tisdag 6/1 Tiden rullar på och hon blir mer och mer social både mot oss i familjen och mot besök. Det var inga problem när min stora son kom och det glödjer mig. 
Hon äter och dricker bra och en av hennes favoritställen nu är min säng, hon kommer gärna och lägger sig bredvid mig på morgon. Och ibland lägger hon sig i badkaret. Troligen för det är svalare... Någon annan anledning kan jag inte hitta. 
Lördag 3/1 Sessan blir bara gosigare och gosigare. Men inatt rev hon ner en massa ytterkläder i hallen :-S Men på eftermiddagen hoppade hon upp i min sons säng samtidigt som jag låg där och pratade i telefon... kul att hon blivit mer kontaktsökande!!!
Fredag 2/1 har för första gången kurrat när jag klappat henne. Hon har även varit kvar när jag lagt henne i soffan bredvid mig och klappat henne... Men jag har inte testat att klappa henne på magen än. Men nu börjar hon bli RIKTIGT mysig!!
Torsdag 1/1 2009 har jag haft henne i famnen flera gånger. Hon spinner visserligen inte så det känns inte som hon är helt harmonisk med situationen MEN hon blir inte aggressiv på något sätt alls.
Onsdag 31/12 verkar inte bry sig om att det smäller iaf, det är skönt!!!
30/12 idag har vi lekt en massa med möss. Ja inte riktiga alltså... Har flera favoritplatser. När dörren till min lilla sons rum är öppet så ligger hon mer än gärna i hans soffa. Men annars gillar hon att ligga i BOKHYLLAN intill stereon i vardagsrummet... Lustig katt!
29/12 Sessan klättrar högt och lågt och brer ut sig. Favoritrummet är nog ändå min lilla sons rum. Där ligger hon både i sängen och soffan! Så även ikväll fick jag bära ut henne, liiiite motsträvt men inte aggresiv.
28/12 har hon lekt med möss, blivit klappad både på huvudet och ryggen UTAN att bli arg. :-D MEN hon leker inte med OSS utan bara med mössen... och inte andra saker... och på kvällen kunde jag TILL OCH MED bära henne eftersom hon låg i min sons säng när han skulle lägga sig...
27/12 fått klappa henne FLERA gånger... hon håller sig mer och mer framme och visar inte aggresivitet mot mig längre, men jag har inte fått henne att leka alls. Känns inte som att hon har någon jaktinstinkt alls, bara självförsvar. Under dagen har även min 8-åriga son fått klappa henne. Det känns verkligen som det går åt rätt håll.
26/12 Hon har accepterat att bli klappad av mig på huvudet (utan att attackera). Hon gjorde stoooora framsteg igår (25/12). Både negativa och positiva visserligen men ändå. Hon äter nu och hon har börjat gå med oss lite. Hon är inte hela tiden gömd och är inte lika aggresiv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar